Varmt - varmare - varmast - Grenoble! Just nu och hela den stundande helgen ger oss mellan trettiosju och fytio grader i luften, i skuggan. Det enda man kan göra, även om detta inte heller räcker för att göra tillvaron fullständigt uthärdlig, är att sitta inne och låtsas som det regnar. Bokstavligt talat. Och då inte ett sådant regn som i värmen dunstar och gör fötter och ben oklädsamt fuktiga. Förtydligande: motsatsen till ångbastu vill jag ha. Jag vill ha bastu-paus-duschen. Bastu - check! Lixom. Hur som helst målar jag naglarna gröna och lyssnar på detta.
Idag var sista dagen på min månadslånga intensivkurs i franska. Kan inte berätta vad jag har lärt mig, inte ens om jag lärt mig något. Just nu kan allt som pluppats in i mitt huvud på sistonde mest liknas vid ett virrvarr. Min teori och förhoppning är att jag behöver distans. Låta kunskapen sätta sig och de lösa bitarna av subkonjuktiv, adverb, les verbes exceptional, oregelbundenhet och vad karusell heter pusslas ihop. Förhoppningsvis till något som är lite mer Monet, än det gråsvarta klotteralias i en cykeltunnel som var min initiala nivå.
Jag är i alla fall grymt nöjd med kursen som helhet; nivån, läraren (betoning här) och gruppen och de svala klassrummen. Vad jag förstår är jäääättttteeeeviktigt men som är ett rent helvete att ägna sig åt, är att lyssna på sig själv när man ska uttala saker och lära sig skilja på olika ö-, o-, a- och ä-ljud. När det spelas in och man i hörlurar får höra hur uruselt uttalet är och vilken fruktansvärt gnällig, fjollig, osöker och ljus röst man faktiskt har. Jag faktiskt har.
För ett par dagar sedan skrev jag ju ett inlägg där jag försökte sprida ordet om att fransmän inte alls är så snobbiga som fördomsfåglarna ständigt viskar i öron all over the world. Nu ska jag dock i punktform framföra lite kritik mot det här landet;
1. Ropa-efter-kulturen. Alltså, skrika-efter-tjejer-beteendet som pojkar 13-25 ägnar sig åt ett uns för mycket för min smak. I Sverige är jag ofta inte den som är den. Jag brukar inte störa mig på små sexistiska tillrop eller annat som går in under samma kategori. Även om jag vill poängtera att jag verkligen förstår alla som gör det. Försöker ta det som komplimanger för att inte bli för arg och förstöra stämningen för mig själv. Det här har ingenting att göra med att jag tycker att det är fint och romantiskt och flirtigt och charmigt, verkligen inte. Det är bara så jag gör.
Här är pojkarna en smula mer burdusa än i Sverige. Här kan man inte riktigt ta allt som en komplimang och en del saker och det är svårt att inte vara den som är den. Jag vet att jag säger väldigt självklara saker men det här är något jag glömmer när jag inte varit söderut på ett tag. I Holland är det nästan ännu ovanligare med den typen av beteende än i Sverige, i alla fall är det mitt intryck? För en gångs skull tillåter jag att någon rättar mig. Så efter Sverige och Holland damp jag ner i Grenoble. I Grenoble där det ropas Ca va från bänkar bredvid cykelbanan, där cyklarna börjar cykla långsamt bredvid när man går och där det visslas över gatan. Alla dom här sakerna var jag beredd på och jag vet också att jag är rätt blond, har korta jeansshorts och passar in i gruppen män.
2. Melonskal. Även om maten over all är fruktansvärt god så lämnas skalet alltsom oftast kvar på den obligatoriska melonklyftan i sallanden. Jag förstår inte det här beteendet. Det är gör ju en så fruktansvärt stor skillnad rent estetiskt. Och det gör att det är omöjligt att äta den med kniv och gaffel utan att missa värdefulla tuggor av denna gudabenådade frukt. Man är helt enkelt utlämnad till ödet att slafsa i sig den som en slusk! Men jag måste erkänna, melonerna är väldans goda. Detta gör ju i och för sig att man är ännu mindre sugen på att missa något.
3. Toaletter. Här finns det flera saker att ta upp. Det första är de obefintliga sitsarna. Man sitter alltså alltid direkt på själva porslinet. Eller vad det nu är. Det hårda oplastiga materialet. Direkt på toalettstolen. Jag är inte nöjd. Jag är heller inte nöjd med att det stora varuhuset LaFayette inte har kundtoaletter. Det är direkt märkligt tycker jag. De borde ju tjäna på okissnödiga kunder? Eftersom toaletter inte finns att hitta där är man förpassad till det intilliggande McDonaldset. Frid och fröjd tänker ni, men ni går bet! Toaletterna där går nämligen inte att låsa. Resultatet blev denna instagrammis:
4. Förträningsmekanismen. Jag vet att jag stör mig på fler saker i vardagen här men jag glömmer bort dom. Kanske en ni-bevarelse-mekanism eftersom det här inlägget spårar ur längsmässigt.
