Så. Finfin fisk i magen (kom på att remouladsås blir till genom ihoprörning av bostongurka och majonäs!), soligt spring i benen och projekt powerpointpresentation i huvudet. Magen och benen ger tio plus, medan huvudet får -5. 5 plus totalt för denna dag hittills alltså. Fast en 7a tycker jag väl ändå att den är värd, vi säger att 2 plus kommer från en allmänt bra känsla.
Hejhej lördag! Jag har avverkat ännu en arbetsvecka och en fredagskväll spenderad med Django och kompaniet i Django Unchanined. Helt klart en av de bästa filmerna jag sett på länge. Föga förvånande. Tarantino lixom. Alla har säkert sett den redan, men jag hade mitt roliga kvar - HA! Nu är det dock bakomlämnat om än inte glömt. Så jävla guldfiskig är jag ju inte ffs.
Känner mig nedrans nergrävd i tarmfloraträsket. Försöker knåpa ihop en presentation på 15 minuter som ska hållas på torsdag. Går sådär. Jag vill ju berätta allt! Förklara hur jävla fascinerande det är! Frälsa! Inte tvinga någon till handling eller uppmana alla att trycka i sig probiotika eftersom det inte alls är bra för alla jämt. Men jag vill berskriva importansen och hela faderullan. Tänker att jag kan börja med att säga: Hej jag heter henrietta och då jag inte av naturen är en koncis och rättfram person kommer den här presentationen bli sisådär 50 år längre än vad som står i schemat och om någon försöker avbryta mig eller med fysiskt våld få ut mig ur rummet har jag här en pekpinne av trä att hugga till med.
Apropå pekpinne så hade jag en lärare i gymnasiet/på någon kurs på universitetet som gick fram och tillbaka framför tavlan och stödde sig på en pekpinne av trä. Den böjdes. Och böjdes. Och böjdes. Alla satt som på nålar. När skulle den ge vika? Jag kommer inte ihåg om den faktiskt gav vika. Men känslan är att den gjorde det. Och att allt sen blev svart. Anekdot kolon.
Nu har jag bjudit på mig själv igen! Puss och hej.
Kommentera